...och en hjälpande hand.
Sverige har en av Europas längsta kustlinjer.
Att hålla denna miljö säker, ren och laglig är Kustbevakningens kärnuppdrag. Som en civil myndighet under Justitiedepartementet verkar de dygnet runt, året om, längs hela kusten samt i de största insjöarna. Ofta ligger en kustbevakare ute flera dygn i sträck, vilket så klart påverkar hemmasituationen.
Kustbevakningen är en civil, statlig på plats längs Sveriges kust och i de stora insjöarna Vänern och Mälaren. Uppdraget och den långsiktiga visionen som vägleder hela verksamheten är att verka för en trygg, ren och levande havsmiljö, nu och i framtiden. Myndighetens verksamhet är bred och kombinerar två uppdrag: räddningstjänst till sjöss och sjöövervakning. Det är den civila aktören som har störst förmåga att agera på, under och över vattenytan, men samverkar med andra myndigheter inom ramen för verksamheten.
Detta är några av Kustbevakningen uppgifter:
→ Miljöskydd och räddningstjänst:
Kustbevakningen har ansvar för att bekämpa utsläpp av olja och andra skadliga ämnen till sjöss. Genom specialiserade miljöskydds-fartyg och flygövervakning kan de snabbt upptäcka och sanera utsläpp innan de når känsliga stränder.
→ Sjöövervakning och brottsbekämpning:
Myndigheten arbetar för att förebygga och beivra brott. Det innefattar allt från nykterhetskontroller och hastighetsövervakning till jakt- och fiskeritillsyn. De stöttar även Polisen och Tullverket i kampen mot gränsöverskridande brottslighet och smuggling.
→ Sjö- och gränskontroll:
Som en del av Schengensamarbetet ansvarar myndigheten för personkontroller till sjöss. De övervakar sjötrafiken för att säkerställa att internationella regler följs och att sjösäkerheten upprätthålls för både yrkessjöfart och fritidsbåtar.
En viktig del av tjänsteutövningen är den civila beredskapen. Kustbevakningen är en integrerad del av Sveriges krisberedskap och samverkar tätt med Försvarsmakten och Sjöräddningssällskapet. Genom sin ständiga närvaro på sjön fungerar de som en garant för att hjälpen aldrig är långt borta när olyckan är framme eller miljön hotas.
Myndigheten är förhållandevis liten, med cirka 850 anställda och personalen utspridd på olika stationer längs kusten. Precis som för andra yrken som innefattar viss risk och där de anställda är borta från hemmet, så påverkar det så klart de anhöriga på hemmaplan – både praktiskt och psykosocialt. Allt från att få ihop livspusslet med hushåll och hämtningar och lämningar, samt oro när det exempelvis är hårt väder.
Mattias Lindholm som är presschef på Kustbevakningen svarade på några frågor från oss.
Hur ser ett typiskt schema ut för någon som jobbar som kustbevakare? Sover man på båtarna och är man i regel borta flera dygn i sträck?
– En patrulls längd varierar beroende på fartyg,
men från två till tre dygn på de mindre till sju dygn i typfallet på de större. Besättningen bor ombord under denna tid och står då till förfogande dygnet runt, även om tiden delas in i arbetstid och jourtid.
Hur är möjligheterna att hålla kontakt med de anhöriga hemma, när en kustbevakare är i tjänst på ett fartyg?
– Personalen har goda möjligheter att hålla
kontakten med anhöriga, så länge verksamheten tillåter det.
Vad är eventuella potentiella risker för en kustbevakare?
– Det beror på vad man menar med risker. Risker finns i vardagen, arbetsmiljön innebär många riskbedömningar och moment för att reducera och eliminera risker. Till exempel innebär att borda fartyg till havs alltid risker, likaså att hantera maskiner, utrustning, kemikalier och vapen. Här finns tydliga rutiner att följa, olika typer av skyddsutrustning men framförallt utbildning för att arbetet ska kunna utfärdas så säkert som möjligt. Det finns också andra typer av risker, till exempel kopplade till ingripandeverksamhet. Säkerhetsläget medför idag en annan riskbild än tidigare, och är något vi ständigt följer, men det påverkar oss inte som det är nu mer än att vi fortsatt bedriver verksamhet enligt de uppdrag myndigheten har.
Har Kustbevakningen någon form av stöd till de anhöriga?
– Nej, Kustbevakningen erbjuder i dagsläget inget systematiskt stöd till anhöriga. Kustbevakningen har emellertid ett pågående arbete för att se över ett eventuellt behov av stöd till anhöriga framledes.
Visste du att…
År 1638 bestod Kustbevakningen av två som red längs stranden. De var stationerade i Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring Den 25 mil långa patrulleringen längs med Sveriges ostkust skedde till fots eller häst. Så sköttes arbetet i mer än 300 år…
