Svar till: Behöver bara få skriva av mig lite

[Mia]

Det du skriver går verkligen rakt in i hjärtat. Man känner så tydligt hur mycket du älskar henne och hur hårt det här tar på dig. Det är otroligt modigt att våga sätta ord på något som gör så ont och är så dubbelt på samma gång.

Den här blandningen du beskriver – stolthet, kärlek, oro, ilska, rädsla – det är så mänskligt. När någon man älskar väljer ett liv med risker, så gör man det nästan tillsammans, även om man inte själv går ut genom dörren i uniform eller utrustning. Man lever med hjärtat i halsgropen utan att alltid ha någonstans att lägga den där oron.

Det är inte konstigt att du känner dig splittrad mellan att vilja stötta henne och att samtidigt bara vilja hålla fast henne och säga “snälla, stanna hos oss”. Den konflikten är inget fel hos dig. Det är ett tecken på hur mycket hon betyder för dig.

Jag hoppas innerligt att ni kan hitta ett sätt att prata med varandra där bådas känslor får plats – där din rädsla inte blir ett hinder för henne, och hennes behov inte blir ett svek mot dig. Ni vill ju båda varandras bästa, men ni bär olika bördor.

Och mitt i allt: glöm inte dig själv. Det du går igenom är tungt, och ingen ska behöva bära sådan oro ensam. Var varsam med dig själv, så mycket du bara kan.

Tack för att du delade.