Att vara mamma till någon i uniform innebär att vänja sig vid oro – utan att den tar över.
När Helenas son bestämde sig för att bli polis, var hon inte förvånad. Han hade alltid haft ett starkt rättspatos, och en förmåga att ta ansvar som syntes redan som barn.
– Jag är otroligt stolt över honom. Han gör ett jobb som betyder något, varje dag. Men som mamma är det klart att jag ibland önskar att han hade valt ett tryggare yrke.
Helena berättar att hon alltid försöker hålla sig lugn när de pratar, men att hon ofta läser mellan raderna. Hon hör på tonläget om han haft en tuff dag. Ibland säger han inte så mycket – och det är då hon vet att det varit allvarligt.
– Jag frågar inte alltid vad som hänt. Jag vet att han inte alltid får eller vill berätta. Men jag brukar säga att jag finns här. Och att jag tänker på honom.
Stoltheten och oron går hand i hand
Helena beskriver att det är en speciell sorts oro att ha ett vuxet barn i ett utsatt yrke. Hon vet att han är välutbildad, att han har kollegor han litar på, och att han älskar sitt jobb. Men det går ändå inte att släppa tanken på vad som skulle kunna hända.
– Jag har blivit bättre på att inte läsa nyheterna sent på kvällen. I början gjorde jag det jämt, men nu försöker jag hitta en balans. Jag kan inte skydda honom – men jag kan välja hur jag hanterar min egen oro.
Hon betonar att det inte handlar om rädsla varje dag, men att det finns där i bakgrunden. Samtidigt känner hon en djup respekt för hans yrkesval.
– Jag vill att han ska känna att jag backar honom, även om det ibland skrämmer mig. För det gör det. Men jag förstår varför han gör det här – och jag vet att han är bra på det.
Närstående – en osynlig roll
Helena säger att hon ibland saknar ett erkännande av vad det innebär att vara anhörig till någon i en skyddande uniform. Inte för att hon vill ha uppmärksamhet – utan för att det skulle betyda något att fler förstod att man också påverkas, fast man inte själv bär uniformen.
– Det är som att man håller andan lite oftare än andra. Man lär sig leva med det. Men det är en roll man inte pratar så mycket om, avslutar Helena.
IZforum är öppet året runt, det är kostnadsfritt och du skriver där anonymt.
